Nummer 2 av Våra Fiskevatten utkommer den 19 maj

Numret innehåller flera artiklar och reportage om länsstyrelsens förslag till skarvförvaltningsplan för Östergötland. Bland annat kommenterar yrkesfiskaren i Glan planen som är den andra regionala länsplanen i ordningen. Vi gör också ett besök vid Mörrumsån där nya fiskmästaren för Mörrums Kronolaxfiske, Tony Forsberg, beskriver sina tankar om hur det världsberömda fisket kan utvecklas och ge mervärden både inom verksamheten och för bygden. Nedre delen av Mörrumsån är inne i samverkansprocessen för vattenkraftens miljöprövning och olika reportage belyser förutsättningarna för den prövning som ska äga rum inom knappt två år. I Ringsjöns Fvof har fiskekortsförsäljningen trefaldigats på 10 år och föreningens ordförande och sjöns yrkesfiskare resonerar kring konsekvenserna av ett ökat fisketryck. Tidningen innehåller också ett block om Pfas-ämnen och dess konsekvenser för fiskkonsumtion och upplåtelser av fiske i några olika föreningar och sjöar. Planerna att utvinna jordartsmetaller i trakterna kring Vättern och oron för påverkan på närliggande vatten som en gruva kan föra med sig tas också upp i ett reportage. Vi besöker också nybildade fiskevårdsområdet Tjurken-Kalvens Fvof i gränstrakterna mellan Småland och Blekinge och tar del i deras arbete med att starta upp föreningsverksamheten. Slutligen behandlas också strandskyddspropositionen vilken fälldes av oppositionen och den nytillsatta utredningen som ska göra en översyn av bestämmelserna kring undantaget för de areella näringarna i strandskyddslagstiftningen.

Nummer 1 av Våra Fiskevatten utkommer den 17 februari

Årets första nummer innehåller flera reportage som berör vattenkraftens miljöprövning. Hamrånge fvof i Gävleborgs län ger sin syn på samverkansprocessen och behovet av åtgärder i Hamrångeån som är ett av de vattendrag som står först på tur för prövning. Vid Vista kvarn i Ätrans övre del, där prövningsprocessen inleds först 2032, har Övre Åsundens fvof i samråd med kraftverksägaren på egen hand samlat in pengar till ett omlöp då man menar att förbättrade vandringsmöjligheter för öringen inte kan vänta. Ett par reportage behandlar fiskerätten och dess hantering vid lantmäteriförrättningar. I Ottsjö fvof i Jämtland har ett flertal fiskerättsägare överklagat ett beslut som man menar strider mot fastighetsbildningslagens bestämmelser om skadlig delning. Ottnarens fvof, som tillsammans med Hamrånge fvof, är den första föreningen i Gävleborgs län att ansluta till Sveriges Fiskevattenägareförbund har behovet att uppdatera sin fiskerättsförteckning högst upp på agendan. I ett reportage från Hån-Vemdalens fvof får vi en inblick i den jämtländska fjällturismens expansion och den kamp om vattenresurserna som har uppstått till följd av denna utveckling. Vi får även följa med till Öresjön utanför Trollhättan där fiskevårdsområdesförening har fått sitt sedan länge skyddade flodkräftabestånd utslaget av kräftpest och vi gör även ett besök vid Kultes Gård invid Vättern där Petter Jakobsson med stor kreativitet utvecklar verksamheten kring sitt yrkesfiske. Numret innehåller även reportage om Sommens fvof:s nya fiskevårdsplan, en sälförvaltning som inte fungerar och den invasiva svartmunnade smörbulten som på sikt även kan hota svenska sötvatten.  

Sveriges Fiskevattenägareförbund har producerat en vitbok om den enskilda fiskerätten. Vitboken eller skriften som har titeln "Den enskilda fiskerätten i Sverige - kunskaper och fakta" förklarar och belyser olika aspekter av den värdefulla enskilda fiskerätten.

Skriften behandlar bland annat fiskerättens historia och hur fiskerätten är säkerställd i lagstiftningen och skyddas mot olika former av intrång. Ett kapitel i skriften beskriver hur fiskerätten är konstruerad i praktiken, hur man utreder och fastställer fastigheters fiskerätt samt hur fiskerätten hanteras vid nybildning och ombildning av fastigheter. I ett annat avsnitt tydliggörs skillnader i fiskerättsägarens rådighet över resursen mellan havet, de fem stora sjöarna och övriga sötvatten. Dessutom innehåller skriften avsnitt om olika lokala förvaltningsformer för enskilda fiskevatten och om fiskerättens ekonomiska värde.

Bakgrunden till att vi har tagit fram skriften är att kunskapen om fastigheternas enskilda fiskerätt har blivit alltmer utarmad hos lagstiftande politiker och hos myndigheter som handlägger fiske-, vatten- och landsbygdsfrågor. Kunskapsbristen är även påtaglig hos andra fiske- och miljöorganisationer som är engagerade i dessa frågor och hos allmänheten. Genom skriften vill vi försöka råda bot på den utbredda kunskapsbristen.

Skriften kan laddas ned här nedan.