Nummer 4 av Våra Fiskevatten utkommer den 18 november

Årets sista nummer innehåller ett reportageblock om kvicksilverhalter och konsumtion av insjöfisk. Limnologen Gösta Kjellberg som under lång tid var verksam vid norska institutet för vattenforskning förordar mer lokala provtagningar av kvicksilverhalten i fisk som grund för intaget av insjöfisk. Ett reportage om återförsurningen av sjöar och vattendrag i Härjedalen sätter fingret på konsekvenserna av de den kraftiga nedskärning av kalkningsanslaget som skett de senaste femton åren. Vi får också inblick i den omfattande projektverksamhet som länsstyrelsen i Jämtland bedriver med bas i EU-medel för att bland annat återställa flottledsrensade vattendrag. Ett besök görs på Gräsmarö i Gryts skärgård där den Gräslundska släktföreningen fortsatt förvaltar natur och kultur i det naturreservat som bildades 1968 men där länsstyrelsens skötselplan överhuvudtaget inte tar hänsyn till livet under ytan och skarvproblemet. Tidningen innehåller även uppföljande reportage om utfallet av den vällovliga skarvförvaltningsplan som efter beslut av länsstyrelsen trädde i kraft för Stockholms län 2020. I ett reportage från Dalarna får vi en nulägesrapport över arbetet med fiskvägar förbi de tre kraftverksdammarna i Österdalälven. Numret innehåller också ett reportageblock om ålens framtid där vi bland annat får följa med på "trap & transport" av ål i Svartåns och Motala ströms vattensystem.  

Nummer 3 av Våra Fiskevatten är nu utgivet

Numret innehåller ett utförligt referat från förbundets stämma som även i år hölls digitalt. Dessutom reportage om verksamheten vid Dylta Bruk med tonvikt på företagets gösodling och produktion av utsättningsgös. I Träslövsläge strax söder om Varberg träffar vi Lovisa Bengtsdotter och Patrik Ingemarsson som kompletterat upp sitt yrkesfiske genom förvärv av fiskelägets fiskbutik. Ett reportageblock behandlar kräfthantering där vi besöker Värmelns Fvof som fått dispens för fiske utanför hanteringsområdet för signalkräftor. Kristian Pedersen, tidigare ordförande i Sportfiskarna, förmedlar stark kritik mot myndigheternas hantering av signalkräftan. I Öjasjön i Blekinge är fiskevårdsområdesföreningen kritisk mot att man saknar möjlighet att på egen hand förhindra kanoter i sin sjö som hyser flodkräfta. I ett reportage skildras den lokala förvaltning som bedrivs inom ramen för organisationen 8+fjordar i södra Bohuslän. Tidningen innehåller även ett reportage om projektet ABBO 2.0 som syftar till att förbättra reproduktionen hos abborre på ostkusten samt en hel del andra intressanta reportage och artiklar.        

Vid förbundsstämman den 25 maj tilldelade Sveriges Fiskevattenägareförbund fiskeribiolog Erik Degerman utmärkelsen "Århundradets Folkbildare". Förbundets motivering till utmärkelsen är enligt följande:

Sveriges Fiskevattenägareförbund har den stora äran att tilldela fiskeribiolog Erik Degerman utmärkelsen ”Århundradets Folkbildare”.

Erik Degerman har sedan början av 1980-talet varit verksam som fiskeribiolog i statens och allmänhetens tjänst. Eriks livsgärning och stora kunskaper om fiskevård och om fiskeribiologi har varit oerhört uppskattad i vida kretsar. Det är kunskaper som han frikostigt, ödmjukt och utan prestige delat med sig av till fiskevårdens gräsrotsfolk på ett jordnära och begripligt sätt.

Sveriges Fiskevattenägareförbund kan inte hitta en mer värdig folkbildare inom fiskets område och vill med denna utmärkelse tacka Erik för all hjälp och all kunskap som han förmedlats till oss och våra medlemmar genom sin livsgärning under mer än 40 år.

Förutom ett specialdesignat diplom erhåller Erik Degerman en penninggåva om 10 000 kr.