Vid förbundsstämman den 25 maj tilldelade Sveriges Fiskevattenägareförbund fiskeribiolog Erik Degerman utmärkelsen "Århundradets Folkbildare". Förbundets motivering till utmärkelsen är enligt följande:
Sveriges Fiskevattenägareförbund har den stora äran att tilldela fiskeribiolog Erik Degerman utmärkelsen ”Århundradets Folkbildare”.
Erik Degerman har sedan början av 1980-talet varit verksam som fiskeribiolog i statens och allmänhetens tjänst. Eriks livsgärning och stora kunskaper om fiskevård och om fiskeribiologi har varit oerhört uppskattad i vida kretsar. Det är kunskaper som han frikostigt, ödmjukt och utan prestige delat med sig av till fiskevårdens gräsrotsfolk på ett jordnära och begripligt sätt.
Sveriges Fiskevattenägareförbund kan inte hitta en mer värdig folkbildare inom fiskets område och vill med denna utmärkelse tacka Erik för all hjälp och all kunskap som han förmedlats till oss och våra medlemmar genom sin livsgärning under mer än 40 år.
Förutom ett specialdesignat diplom erhåller Erik Degerman en penninggåva om 10 000 kr.
Sveriges Fiskevattenägareförbund har yttrat sig över Miljömålsberedningen betänkande "Havet och människan".
Sveriges Fiskevattenägareförbund anser att Miljömålberedningens ansträngningar att strukturera, harmonisera och spetsa till miljömålsarbetet är vällovliga och vi ställer oss bakom merparten av förslagen. Vi saknar emellertid den lokala dimensionen med konkreta förslag på utvecklingen av lokala förvaltningsorganisationer. Lokal förankring är ofrånkomlig för att på riktigt tillämpa en ekosystembaserad fiskförvaltning i kust och skärgård i praktiken. Frågan är helt avgörande för få till stånd den effektiva verksamhet som är nödvändig för att uppfylla havets miljömål.
Vi redovisar därför ett förslag som på riktigt kan utveckla och implementera lokala förvaltningsorganisationer. Förslaget utgår från den svenska kuststräckans skiftande geografiska karaktär och fiskerättsliga förutsättningar. Det krävs anpassade lösningar för lokala förvaltningsmodeller i olika kustavsnitt. Förslaget förutsätter finansiering från en särskild fiskevårdsavgift för fiske i kust, skärgård och hav.
Vi tillstyrker en utredning som ser över förutsättningarna för en fiskevårdsavgift för fiske vid kusten, men endast under följande förutsättningar. En grundläggande förutsättning är att en sådan fiskevårdsavgift även bidrar till utveckling och finansieringen av lokala förvaltningsorganisationer i kust och skärgård, där enskilda fiskerättsägare involveras i fiskevårdsarbetet. En annan självklar förutsättning är att Sveriges Fiskevattenägareförbund som representerar de som i grunden äger enskild fiskerätt i kust och skärgård involveras i utredningsarbetet. Vi har sedan länge förordat och arbetat fram ett förslag till en särskild fiskevårdsavgift för kusten, skärgården och de stora sjöarna. Vi beskriver därför i anslutning till det aktuella avsnittet kort nuvarande förvaltningssituation och redovisar vårt förslag om en särskild fiskevårdsavgift.
Vi tillstyrker förslagen som berör säl- och skarvförvaltning men anser att det krävs betydligt kraftfullare åtgärder för att komma till rätta med problematiken. Det behövs beståndsreglerande regionala förvaltningsplaner med tydliga mål för hur stora populationer av skarv och säl som kan accepteras i ett hållbart ekosystem. Vår uppfattning är det behöver bli ett obligatoriskt krav att samtliga länsstyrelser utarbetar regionala skarvförvaltningsplaner
Vi avstyrker förslaget om att bryta ut nytillkomna ostronarter från fastigheternas enskilda fiskerätt. Vi anser att en sådan förändring skulle bädda för stora problem och ett utbrett olovligt fiske på inhemska ostron. Vi förordar att myndigheter och externa aktörer istället aktivt verkar för att enskilda fiskerättsägare som inte själva nyttjar sin rätt träffar avtal om upplåtelser för ostronfisket med näringsidkare under kontrollerade former. Det är också en utmärkt möjlighet att inkludera västkustens enskilda fiskerättsägare i en ekosystembaserad fiskförvaltning.
Vi avstyrker förslaget om komplettering av syftesparagrafen i strandskyddslagstiftningen. Vi anser att nuvarande strandskyddslagstiftning behöver lättas upp och inte förstärkas vilket också är budskapet i betänkandet ”Tillgängliga stränder” från utredningen om översyn av strandskyddet.
Sveriges Fiskevattenägareförbund noterar slutligen att konsekvensanalysen när det gäller aktörer som berörs, utöver fritidsfiskare och verksamhetsutövare, nästan uteslutande talar om markägare eller om vattenägare medan den stora gruppen fiskerättsägare överhuvudtaget inte nämns alls. Att stora delar av Sveriges kust och skärgårdsområden utgörs av enskilt vatten med enskild fiskerätt har man helt förbisett. De som i grunden äger rätten till fisket i området som ska förvaltas med avseende på fisket har utelämnats trots att flera av de förslag som redovisas primärt berör enskilda fiskerättsägare. Mot bakgrund av detta anser vi därför att beredningsprocessen är ofullständig och har stora brister.
Hela vårt yttrande finns här nedan som pdf.
Utgivningsdag för nr 2 2021 av Våra Fiskevatten är den 20 maj
I nummer 2 uppmärksammas den nygamla resursen braxen och dess pånyttfödelse som värdefull art i konsumtionsfisket. Vi får följa med till yrkesfiskaren Mats Eriksson som utifrån sin gård Gångholmen i Mälaren numera även fiskar och levererar braxen till Stockholms Fiskauktion där bolaget Resursfisk utvecklat en särskild lina för produktion av braxenfärs. Färsen har sedan bland annat blivit råvara för braxenburgare som uppskattad lunchrätt på en Stockholmsrestaurang. Ett reportageblock tar upp EUs djurhälsoförordning och de nya föreskrifterna för utsättning av fisk. De nya bestämmelsernas konsekvenser för mottagare av utsättningsfisk speglas i form av ett fiskutsättningsreportage från några sjöar utanför Finspång. Tidningen innehåller även en uppföljning av den uppmärksammade tingsrättsdomen om olovligt fiske i Hofors fvof i Gävleborgs län där Hovrätten i Nedre Norrland nu upphävt tingsrättens friande dom. I reportage från Blekinge skildras Bräkne-Hoby Norra fvofs arbete med förvaltning och fiskevårdsåtgärder i sin del av Bräkneån och den historiska utrivningen av Mariebergs kraftverksdamm i Svängsta som öppnat upp ytterligare 7 km fiskvandring i Mörrumsån. I södra delen av Kalmar län ligger den hårt reglerade sjön Hultebrean där vi får träffa Hultebreans fvof och ta del av föreningens kamp för rimliga vattenregleringsvillkor. Slutligen görs ett nedslag vid den närbelägna Bällsjösjön där en aktiv föreningsförvaltning redan för mer än hundra år sedan tjänade skyltfönster för ett optimalt nyttjande av små sjöars fiskresurser.
Sida 5 av 24
