Sveriges Fiskevattenägareförbund har producerat en vitbok om den enskilda fiskerätten. Vitboken eller skriften som har titeln "Den enskilda fiskerätten i Sverige - kunskaper och fakta" förklarar och belyser olika aspekter av den värdefulla enskilda fiskerätten.
Skriften behandlar bland annat fiskerättens historia och hur fiskerätten är säkerställd i lagstiftningen och skyddas mot olika former av intrång. Ett kapitel i skriften beskriver hur fiskerätten är konstruerad i praktiken, hur man utreder och fastställer fastigheters fiskerätt samt hur fiskerätten hanteras vid nybildning och ombildning av fastigheter. I ett annat avsnitt tydliggörs skillnader i fiskerättsägarens rådighet över resursen mellan havet, de fem stora sjöarna och övriga sötvatten. Dessutom innehåller skriften avsnitt om olika lokala förvaltningsformer för enskilda fiskevatten och om fiskerättens ekonomiska värde.
Bakgrunden till att vi har tagit fram skriften är att kunskapen om fastigheternas enskilda fiskerätt har blivit alltmer utarmad hos lagstiftande politiker och hos myndigheter som handlägger fiske-, vatten- och landsbygdsfrågor. Kunskapsbristen är även påtaglig hos andra fiske- och miljöorganisationer som är engagerade i dessa frågor och hos allmänheten. Genom skriften vill vi försöka råda bot på den utbredda kunskapsbristen.
Skriften kan laddas ned här nedan.
Nummer 4 av Våra Fiskevatten utkommer den 18 november
Årets sista nummer innehåller ett reportageblock om kvicksilverhalter och konsumtion av insjöfisk. Limnologen Gösta Kjellberg som under lång tid var verksam vid norska institutet för vattenforskning förordar mer lokala provtagningar av kvicksilverhalten i fisk som grund för intaget av insjöfisk. Ett reportage om återförsurningen av sjöar och vattendrag i Härjedalen sätter fingret på konsekvenserna av de den kraftiga nedskärning av kalkningsanslaget som skett de senaste femton åren. Vi får också inblick i den omfattande projektverksamhet som länsstyrelsen i Jämtland bedriver med bas i EU-medel för att bland annat återställa flottledsrensade vattendrag. Ett besök görs på Gräsmarö i Gryts skärgård där den Gräslundska släktföreningen fortsatt förvaltar natur och kultur i det naturreservat som bildades 1968 men där länsstyrelsens skötselplan överhuvudtaget inte tar hänsyn till livet under ytan och skarvproblemet. Tidningen innehåller även uppföljande reportage om utfallet av den vällovliga skarvförvaltningsplan som efter beslut av länsstyrelsen trädde i kraft för Stockholms län 2020. I ett reportage från Dalarna får vi en nulägesrapport över arbetet med fiskvägar förbi de tre kraftverksdammarna i Österdalälven. Numret innehåller också ett reportageblock om ålens framtid där vi bland annat får följa med på "trap & transport" av ål i Svartåns och Motala ströms vattensystem.
Nummer 3 av Våra Fiskevatten är nu utgivet
Numret innehåller ett utförligt referat från förbundets stämma som även i år hölls digitalt. Dessutom reportage om verksamheten vid Dylta Bruk med tonvikt på företagets gösodling och produktion av utsättningsgös. I Träslövsläge strax söder om Varberg träffar vi Lovisa Bengtsdotter och Patrik Ingemarsson som kompletterat upp sitt yrkesfiske genom förvärv av fiskelägets fiskbutik. Ett reportageblock behandlar kräfthantering där vi besöker Värmelns Fvof som fått dispens för fiske utanför hanteringsområdet för signalkräftor. Kristian Pedersen, tidigare ordförande i Sportfiskarna, förmedlar stark kritik mot myndigheternas hantering av signalkräftan. I Öjasjön i Blekinge är fiskevårdsområdesföreningen kritisk mot att man saknar möjlighet att på egen hand förhindra kanoter i sin sjö som hyser flodkräfta. I ett reportage skildras den lokala förvaltning som bedrivs inom ramen för organisationen 8+fjordar i södra Bohuslän. Tidningen innehåller även ett reportage om projektet ABBO 2.0 som syftar till att förbättra reproduktionen hos abborre på ostkusten samt en hel del andra intressanta reportage och artiklar.
Sida 4 av 24
