Äganderätten är minst 13000 år gammal och uppstod när människor övergick från att vara nomader och samlare till att bli fast boende jordbrukare.
Den som kan hävda att ”här har jag sått, här måste jag också ha rätten att skörda” kan planera långsiktigt och fortsätta utveckla sin verksamhet. Äganderätten är en förutsättning för mänskliga framsteg.
Fiskeförvaltning är en långsiktig verksamhet. Att nyttja resursen ansvarsfullt innebär att det finns fisk även i framtiden. Det kan man göra om man har rådighet och bestämmer över sina vatten. Motsatsen är när ingen äger och alla har tillgång; då uppstår ”allmänningens tragedi” med överutnyttjande och misshushållning, ”det inte jag fångar idag tas upp av någon annan i morgon”. Det är vad som har skett i världshaven.
Ägandet är därför den bästa förutsättningen för att en begränsad resurs ska nyttjas uthålligt. Men ägandet innebär också ett ansvar. Ägandet kan missbrukas och även ägda resurser och fiskevatten kan misshushållas, av okunnighet eller av likgiltighet. Ägandet i sig garanterar inte att ett fiskevatten sköts och förvaltas på bästa sätt.
Den som äger fiskevatten måste vara medveten och kunnig och ta sin uppgift på allvar. Att äga fiskevatten kräver engagemang. Sveriges fiskevattenägareförbund arbetar för en stark äganderätt, för ett ansvarsfullt ägande och för att resursen fiskevatten ska öka i värde.
Här nedan kan du ladda ned förbundets skrift ” Den enskilda fiskerätten i Sverige – kunskaper och fakta”